MENY
- Vänj dig vid tanken, gärna tillsammans med din partner. Om man inte kan föreställa sig en förändring, drabbas man ofta hårdare av den än om man knäppt fast säkerhetsbältet i god tid.
- Håll kontakten med barnet men var inte för på. Låt honom eller henne hålla i taktpinnen, då får glädjen mer plats i er kontakt.
- Använd det ökade utrymmet ekonomiskt, tidsmässig och tankemässigt! Fundera på hur du helst vill använda dessa återfunna resurser.
- Gör något kul med din partner och/eller dina vänner.
- Vad bjuder livet på nu? Odla dina intressen!
- Ge utrymme till de svåra känslorna, de är en del av livet. Att känna tomhet eller sorg är naturligt och en del av att förändras.
Jag kan nästan tänka mig att det känns väldigt tomt när barnen flyttar ut, har inte gjort det själv än men syrran har flyttat och bara det kändes tomt till en början! <3
JO DET ÄR KNEPIGT OCH ATT SÄGA ATT MAN SKA ODLA SINA INTRESSEN VILKA INTRESSEN DET HAR VARIT BARNEN FÖR DE ALLRA FLESTA SOM HAR TAGIT UPP ALL LEDIG TID SÅ NÅGRA INTRESSEN HAR DET INTE HUNNITS MED
Åh, kan knappt föreställa mig att det måste kännas tomt! Håller tummarna för att ni hittar något fint och värdefullt att fylla tomrummet med :)
Maolion
Fint att du öppnar upp dig och skriver om detta då jag kan tänka mig att måååååånga känner igen sig! Jag är tyvärr den som flyttar ut atm och känner lite sorg över att jag orsakar detta för mamma... (men hon har två grabbar kvar hemma så det ska hon överleva ett tag till^^)
Det var helt ok när mina barn flyttade. Vi hade tur att båda två flyttade lite då och då. Sonen gick på utbildning i en annan stad och var hemma på helgerna i två år ungefär. Sedan fick han jobb ca 2 km från oss, skaffade eget, men kom hem flera gånger per vecka. Det var ungefär likadant med dottern. Dom bor max 3 mil från oss nu och har egna familjer. Jag har ännu inte hunnit sakna dom fats detta är flera år sedan!
Kramar
Nu har ju inte jag barn, men jag kan få lite dåligt samvete för att jag hälsar på mamma och pappa för sällan. De bor femtio mil bort så det tar ju tid att åka, men så snart man får bo hos äldre igen vill jag åka! Hoppas att inte era barn flyttar så långt! Kram!
Ja min näst äldsta flyttade ju för två veckor sedan 💕just nu känns det bra jag är glad för deras skull men precis innan var det bra tufft 😢men vi hörs varje dag o ses mycket. Sen har jag två mindre o hund här hemma men jag förstår när den sista ska ut usch 😥 stor kram
Kram <3
Kan verkligen förstå svårigheten i omställningen som blir när barnen flyttat ut. Det är ju en helt ny livssituation eller vad man ska säga. Väldigt bra att du skriver om det och att man pratar om det tänker jag ❤️ Kram!
Kan verkligen förstå svårigheten i omställningen som blir när barnen flyttat ut. Det är ju en helt ny livssituation eller vad man ska säga. Väldigt bra att du skriver om det och att man pratar om det tänker jag ❤️ Kram!
Vi hade 14 år mellan barnen, när sonen flyttade ut blev det tomt men ett barn kvar i många år... Eftersom jag blev mamma vid sjutton år försökte jag tänka när dottern flyttade, nu är det ni och djuren, jobbet och er kärlek ni ska ta hand om... I början var det svårt att hitta andra samtalsämnen än barnen ❤️ Men vi hittade tillbaka till en vardag ändå efter ett tag, så kommer barnbarnen och vi behövs som stöd och trygghet, besöken blir oftare ❤️ ... Allt har sin tid...kram
Kram <3
10